Anna Amanda Josefin Salomonsson

Ibland lever man och ibland lever man inte på den här bloggen. Jag har inte kännt att jag lever här på länge, det känns mer som en belastning att veta att man måste skriva. Så istället för att skriva helt onödiga saker, så har jag skitit i allt helt enkelt. Men nu känns det som att jag vill skriva. Min helg kommer bli super duper tråkig. Mamma och Hanna har åkt till stan idag, så det kommer bara avra jag och pappa hemma, hade föredragit att åka till Kiruna. Men men.
Det snurrar runt ganska mycket här uppe i min skalle just nu, det händer så jädrans mycket saker på samma gång. Och månaderna som gått har bara sprungit iväg? Nog för att det har varit skönt, hade inte pallat ifall man satt och räknade varje minut. Och vi ska inte ens tala om hur mycket som hunnit hända, på bara två månader. Ett helt nytt liv har uppstått ungefär, inte bara för mig, utan för många andra. Början på mitt nya år har varit både bra och dåligt, men som det ser ut just nu är jag bara glad. Och jag tror att resten av året kommer kännas lika bra. För nu är det jag som håller i spakarna! Har en del planer som jag vill verkställa. Tror på det här året, håller tummarna och hoppas!


Och så en härlig bild.

Nu vill jag ha lussebullar.