Ja men eller hur
Ibland känner man extra mycket där inne. Idag känner jag. Jag känner att jag älskar människor (hatar dem annars, haha). Nä men det jag menar är att, det finns dagar då man uppskattar sina vänner mer, dagar man tänker på dem och saknar dem. Idag är en sån dag.
Vi är såna för det mesta, att vi tar varandra för givet, skriker och bråkar. Allt för sällan ger vi varandra en komplimang eller skriver gulliga sms.
Jag pratade med en mycket god vän alldeles nyss. Hon är klok och väldigt modig, som jag skrivit här tusen gånger förr! Jag vågar aldrig säga det till henne, för det tar alldeles för mycket på snäll-energin. Det är helt enkelt jobbigt att vara snäll! Men skriva det, de kan jag. Du är bra! Du kanske inte vet det själv lilla gumman. I miss yooouuu. Haha, de var inte meningen egentligen att jag skulle skriva det här. Hade kunnat skriva ett enkelt liten sms som bara du fick läsa, men de är alldeles för personligt. Och du vet att jag inte är den där personliga typen. Känslor och jag, nää. Du vet. :)
Nu känns det mycket bättre, skönt att vara back to normal igen efter känsloruset. Haha.
Ska åka och hämta upp ett par brudar nu, vi ska på Ica och kolla om finns något bra där. Sen blir det troligtvis slingning av systerns hår. Tjolahopp
